polarexpedition “födelsedag”

Hur firar man sin födelsedag på bästa sätt? Jag gör så här:

1: Rullar upp rullgardinen och ser lovikavantestora flingor singla ner över Kungsholmen.
2: Äter den bästa frukosten med sambo och katt inom en armlängds avstånd.
3: Ser en fantastisk animerad film om ugglor.
4: Sticker ut och springer i snöfallet som bara fortsätter och fortsätter.

Att springa i Stockholm under vintern är som att springa helt obanat. Snöröjningen är inte riktigt lika bra på att hinna med alla gator som jag är van vid hemifrån Härjedalen. Snön ligger uppluckrad av salt och grus och blir som farinsocker (tack Jerry för benämningen) att springa i – ett steg framåt, två bakåt, typ.

Men bara ett par steg utanför de slabbiga trottoarerna – där snöröjarna absolut inte har första prioritet – där går det att springa på, man kommer nästan upp i normala hastigheter. Snön ligger fast under fötterna och även om stigarna är smala och ligger alldeles bredvid huslängor, så är det som att springa i den vildaste skog. För det är få andra som ger sig ut efter mörkrets inbrott, och på stigar som bara vandrats av ett tiotal innan.

Idag var jag utrustad med pannlampa, gaiters och x-talon för att klara prövningarna runt delar av Kungsholmen. Det behövdes – och det var alldeles alldeles underbart! Det var jag, mörkret och ensamheten på de smala upptrampade stigarna.

Något bättre sätt att fira sin födelsedag kan jag inte komma på. Löpning är bland det bästa jag vet, och att få njuta av vintern på det här sättet är bara så bra.